Så vill Victor lyfta utbildningen på Hanken
Victor Dahlberg leder SHS:s utbildningsutskott, som bland annat jobbar med frågan hur de studerandes feedback bättre ska tas tillvara för att förbättra pedagogiken vid Hanken.
Som ordförande för utbildningsutskottet inom SHS hör det till en av Victor Dahlbergs viktigaste uppgifter att se till att de studerande har ett både stort och positivt inflytande på kvaliteten på den undervisning som bedrivs vid Hanken.
– Undervisningen är till stora delar bra, men i synnerhet vad gäller de fördjupade kurserna borde man lägga större vikt vid tillämpning av kunskaper.
Victor Dahlberg börjar i höst sitt andra år vid Hanken i Helsingfors, med nationalekonomi som huvudämne. Under sitt första läsår valdes han i oktober in i SHS fullmäktige, och från och med december 2023 är han ordförande för utbildningsutskottet inom studentkåren.
– Det var ingen självklarhet att jag skulle engagera mig i SHS, men jag ställde upp i fullmäktigevalet och på något sätt blev jag invald. När sedan ansökningarna till styrelsen öppnades tänkte jag att jag redan suttit i lite olika styrelser – bland annat Svensk Ungdom – och att det här arbetet knappast skulle vara så annorlunda. Och det har det heller inte varit.
Att det blev just utbildningsutskottet var ganska naturligt eftersom Victor länge varit intresserad av och engagerad i frågan. Utbildningsutskottet består i huvudsak av de fler än 40 olika studeranderepresentanter som sitter i Hankens olika organ i Helsingfors och Vasa.
– Våra representanter går på möten, hämtar information och sedan faller det lite på mig att koordinera all den information som kommer in. Så inför det här året bildade jag en egen styrelse för utskottet, där vi tillsammans kan fundera över de lite mer strategiska frågorna.
Victor säger att det finns ett gemensamt intresse hos alla att göra utbildningen vid Hanken så bra som möjligt, men att det ofta finns stora filosofiska vattendelare och att det också kan vara svårt för de studerande att göra sig hörda.
– Till exempel är det en stor vattendelare om det ska vara obligatoriskt att gå på föreläsningar. Jag själv gillar ett ryskt ordspråk som säger att en bra professor behöver inte tvinga sina studenter att komma till en lektion, utan lektionerna ska vara tillräckligt givande för att alla ska komma frivilligt.
En fråga utskottet lägger mycket kraft på just nu är hur skolan kan bli bättre på att använda feedback från de studerande för att stärka pedagogiken.
– Det finns en oro bland de studerande att den feedback man ger på undervisningen ofta ignoreras. En lösning som vi kommit fram till är att man bör lägga ett större ansvar på lärarna att dels svara på feedbacken, dels visa hur man använder sig av den i sin undervisning, säger Victor.
Ett ytterligare sätt Victor menar att Hanken kan bli bättre på är att göra utbildningen mer tillämpad, vilket redan idag hör till en av skolans styrkor.
– Hanken blir hela tiden bättre och bättre på att man tillämpar den kunskap man får, men det är alltid ett work in progress. En av de stora fördelarna med att gå på Hanken är att man lär sig saker som verkligen går att använda, och då är det ju viktigt att lära sig hur man tillämpar dem.
Mycket av Victors arbete inom SHS går som sagt ut på att bidra till att förbättra undervisningen vid Hanken och bevaka de studerandes intressen, men han har även en hel del tankar om hur man kunde göra det mer attraktivt att studera vid universitet och högskolor generellt i Finland. För faktum är att utbildningsnivån bland unga finländare varit i en fallande trend länge och nu ligger Finland under genomsnittet för OECD-länder.
– Ett problem är att vårt system med förstagångskvoter gör att man dels lägger en stor stress på alla studerande att välja rätt utbildning från början, dels gör det väldigt svårt att ta en kombiexamen. Min personliga åsikt är att man borde ta bort systemet med förstagångskvoter och att alla som söker en studieplats gör det på samma villkor, oavsett om man har en studieplats sedan tidigare eller inte, säger han och fortsätter:
– Det finns ju inget annat land som har det här systemet, och allt handlar väl om att Finland inte vill lägga resurser på utbildningen. Det är ju samma sak med att man vill att alla ska klara av studierna så fort som möjligt – det lägger också en massa stress på de studerande och gör det mindre attraktivt att studera.
Fredrik Rosenqvist
Skribent
Niord publicerar olika artiklar bl.a. om ekonomin i Finland, teknologin, yrkeslivet, högskolestudier och Niordare.
Niord är en svenskspråkig förening för ekonomer i Finland. Vi har cirka 3800 medlemmar och är en del av service- och intresseorganisationen Finlands Ekonomer. Som medlem i Niord får du ta del av ett brett program med fokus på kompetensutveckling och personlig utveckling.