– Det finns mycket forskning kring hur vårt välmående påverkar vår prestation, där inte minst sömnen är helt avgörande, säger hon.

Christina Forssell är i grunden ekonom från Hanken och inledde sin karriär inom marknadsföring, samtidigt som hon spelade fotboll på högsta nivå. Och det var tack vare fotbollen som hon blev intresserad av psykologi och mental träning, i synnerhet under hennes år i Stockholm.

– Det var när jag spelade för Hammarby som jag kände att jag ville ägna mig åt något annat än marknadsföring. Jag studerade därför psykologi vid Stockholms universitet, och sedan dess har jag fortsatt inom coachning, mental träning och ledarskapsutveckling, där jag drivit företaget Inner Key i 20 år.

Christina säger att det var ett driv att hitta verktyg för att bli en bättre fotbollsspelare som väckte intresset för mental träning.

– Jag märkte emellanåt av ett vacklande självförtroende och hur det kunde påverka mig. Jag tror att just välmående och prestationsförmåga hänger jättemycket ihop, så det var av helt egoistiska skäl jag blev intresserad av de här frågorna.

Det som började som en jakt på mentala verktyg för att bli en bättre fotbollsspelare, ledde till en karriär inom mental träning, coachning och ledarskapsutveckling, både inom företagande och idrott.

Vad har du för grundfilosofi när det gäller att få individer eller grupper att prestera bättre?

– Som jag ser det är coachningens kärna att visdomen ligger i varje individ, team eller grupp. Som coach handlar det om att möjliggöra och vara en slags katalysator, för att på så sätt hjälpa människor att ta fram det som krävs för att prestera och må bättre. Jag försöker föra över fokus på att personer och grupper ska lyssna mer på sig själva, snarare än att jag kommer med färdiga svar.

Vad det innebär att lyssna på sig själv beror förstås på situationen, men Christina säger att det ofta handlar om att utforska vad man är bra på, vad som motiverar en, vad som begränsar en, och så vidare.

– Ett område vi ofta tar upp är de egna värderingarna och det inre drivet – vad det är som motiverar dig och var du anser att du har dina styrkor. Jag försöker också få människor att stanna upp och fundera över saker som hindrar dem från att prestera och må bra – som begränsande tankar, inre tankeregler och sådant.

För dem som vill prestera bättre genom att må bättre säger Christina att det ofta lönar sig att börja med grunderna: det vill säga sömnen, kosten, motionen och de sociala relationerna.

– Det finns mycket forskning kring hur vårt välmående påverkar vår prestation, där inte minst sömnen är helt avgörande för bland annat koncentrationsförmågan. Sedan kan man förstås lida av exempelvis dåligt självförtroende ändå, trots att man har alla dessa grunder på plats.

Ett effektivt sätt att jobba med självförtroende, som är vanligt inom toppidrotten, är visualisering.

– Visualisering är något vi använder väldigt ofta med fotbollsspelare. De fastnar lätt i dåliga tankebanor, och då är ett sätt att komma ur dem att be dem föreställa sig att de presterar som de vill prestera, och föreställa sig hur det känns i kroppen när de gör det. Det här arbetssättet skulle man kunna använda inom andra områden också, men det är inte så vanligt att man använder visualisering som ett sätt att förbereda sig inför utmanande situationer på arbetsplatsen.

Vad är den vanligaste fallgropen som gör att vi mår och presterar dåligt?

– Oftast handlar det om våra egna eller andras förväntningar. Det är ett tveeggat svärd att sätta upp höga mål. Det sägs att vi ska drömma och våga ha höga mål – och det tror jag också på – men det är farligt om det leder till att vi ställer för höga krav på oss själva och inte kan hantera misslyckanden.

Vi skriver i det här numret av tidningen om att många ekonomistuderande upplever att de mår dåligt. Vad tänker du om det?

– Tyvärr speglar det väl hur unga mår i vårt samhälle överlag. Jag tror pandemin spelar viss roll, men också de höga förväntningar unga människor lägger på sig själva. Jag tror även sociala medier har en negativ påverkan, där det inte är bra för våra hjärnor att vara uppkopplade hela tiden och att vi i stället skulle behöva fler naturliga sociala tillfällen där vi kan umgås.