Näringslivets forskningsinstitut Etla förutspår att den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att påverkas negativt av kriget i Ukraina. Allt fler finska företag lägger ned sin verksamhet i Ryssland i takt med att omvärldens ekonomiska sanktioner mot Ryssland trappas upp.

– I värsta fall kan Finlands bruttonationalprodukt minska med 1 till 1,5 procent om de finska företag som har verksamhet i Ryssland inte lyckas hitta ersättande marknader på annat håll i världen, säger Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör på Etla.

Cirka 2100 finska företag exporterar för närvarande produkter eller tjänster till Ryssland. Värdet på den finska exporten till Ryssland var 4,3 miljarder euro medan värdet på importen av varor från Ryssland var 8,6 miljarder euro i fjol, uppger Statistikcentralen.

– Eftersom det inte går att göra ekonomiska transaktioner mellan Ryssland och Finland just nu går det inte heller att återbörda de vinster som affärsverksamheten inbringar i Ryssland. Allt fler finska företag lämnar landet. Hur många företag det rör sig om vet vi ännu inte, säger Ali-Yrkkö.

Nationalisering av utländsk egendom

President Vladimir Putin har hotat med att konfiskera utländska företags egendom i Ryssland som vedergällning för de ekonomiska sanktioner som EU och USA har infört.

– Jag tror inte att det blir aktuellt med nationalisering av utländsk egendom, trots den hårda retoriken i Moskva just nu. Det skulle ta flera decennier för Ryssland att återställa förtroendet om den ryska staten går in för att konfiskera utländska tillgångar, säger Ali-Yrkkö.

Ryssland är världens tredje största producent av fossil olja. I fjol stod landet för cirka 12 procent av den globala oljeproduktionen. En lång rad oljebolag med Shell i spetsen har meddelat att de stoppar upphandlingen av rysk olja på grund av det pågående kriget i Ukraina. Europeiska kommissionen förbereder också åtgärder som skulle avveckla EU:s beroende av rysk olja.

– Den här utvecklingen har trissat upp världsmarknadspriset på olja märkbart, vilket också höjer kostnaderna för frakten av varor, säger nationalekonomen och författaren Christer K. Lindholm.

Andra veckan i mars uppgick världsmarknadspriset på olja 109 amerikanska dollar per fat. Medan oljepriset skenar i väg har USA förhandlat med den Rysslandsvänliga regeringen i Venezuela för att uppväga bortfallet från den ryska oljan. 

– Ett annat alternativ som har nämnts är att Iran trappar upp sin produktion, vilket skulle förutsätta att sanktionerna mot landets totalitära regim avlägsnas. Det mest realistiska alternativet är säkert att Förenade Arabemiraten och Saudiarabien utökar sin produktion, men i utbyte mot ett passivt stöd för det saudiska kriget i Jemen, säger Lindholm.

Ökad efterfrågan på förnybar energi

Medan västvärlden tvekar inför valet mellan pest och kolera har Opec valt att ligga lågt.

– Allt fler politiker i Europa och Nordamerika vill nu bryta beroendet av fossil olja som produceras i diktaturer eller auktoritära länder. Den här processen kan på lång sikt påskynda övergången till förnybara energikällor, säger Lindholm.

Att bygga ut förnybar energi sker å andra sidan inte i en handvändning. Av samma anledning kan situationen underblåsa en efterfrågan på andra fossila alternativ.

– Det kan mycket väl hända att flera länder återupptar utvinningen av skifferolja åtminstone på kort sikt, eftersom det nuvarande världsmarknadspriset har gjort skifferoljan lönsam igen, säger Ali-Yrkkö.

Hur påverkar det stigande oljepriset oss konsumenter?

– Så länge som oljepriset är högt kommer priserna på flera konsumtionsvaror att stiga. Det innebär i sin tur att löntagarnas köpkraft minskar, säger Ali-Yrkkö.

I synnerhet livsmedelsindustrin kommer att drabbas hårt av kriget.

– Cirka 30 procent av det vete som säljs på världsmarknaden har sitt ursprung i Ukraina och Ryssland. Bortfallet av så stora mängder vete kan utöver höjda priser i värsta fall leda till svält i länder som är beroende av importerat spannmål, säger Lindholm.

Även det finska jordbruket påverkas då den ryska och belarusiska exporten av ammoniumnitrat uteblir, vilket kommer att försvåra tillgången på konstgödsel.

Enligt Lindholm kan de nyväckta geopolitiska riskerna därtill spela spratt med den finländska aktiemarknaden.

– Många utländska placerare har omvärderat sina riskkalkyler och ligger lågt för närvarande. Oviljan att investera i Finland utgör för närvarande den största risken för Helsingforsbörsen, säger Lindholm.