Ann-Christine växte upp i Karis, tog studenten 1971 och hade tidigt en längtan efter att få ge sig ut i stora världen. Hon hade dessutom talang för redovisning, där hon redan som åttaåring lärde sig debit, kredit och saldo.

– Sedan övertygade min moster mig att börja på Hanken i Helsingfors, för att man får en bra allmänbildning. Redan då upptäckte jag att jag var intresserad av hur man sparar skatter, så efter att jag blev ekonom fortsatte jag med en magister i handelsrätt och skatterätt.

Efter att ha jobbat ett tag som ekonomichef på Securitas, blev hon övertygad om att ansluta sig till en revisionsbyrå, som senare blev en del av EY. Det var här intresset för skatteavtalen mellan USA och de nordiska länderna vaknade på allvar.

– 1984 fick vi ett fax till kontoret om att Stevie Wonder skulle komma till Finland, och de ville veta om han skulle vara tvungen att betala skatt där. Jag lyckades reda ut att han inte behövde betala skatt i Finland.

Ann-Christine säger att hon redan då hade bestämt sig för att försöka ta sig till USA, där de utbytesprogram som fanns inom EY var hennes väg in. 1990 åkte hon till New York på intervju.

– Inför intervjun fick jag rådet att i USA är det inte så viktigt vilken skola du har gått i, utan det viktigaste är var du bor och vad du kör för bil. Intervjun började inte så bra och de verkade inte så intresserade, tills jag berättade att jag bodde på Waldorf Astoria, och då ändrade allt. De berättade att de hade ett program som började i augusti och att jag hade två veckor att bestämma mig om jag ville börja på det.

Efter att ha jobbat ett tag i North Carolina, fick hon frågan om hon ville etablera en nordisk skattedesk åt EY i New York.

– Men det uppdraget varade bara i två år, och jag var inte alls intresserad av att åka tillbaka till Finland. Jag hade dessutom träffat min man i USA och det var han som frågade varför jag inte kunde starta eget. Alla i New York gick ju runt och pratade om att de hade sitt eget företag. Så vi startade bolaget tillsammans, och inriktade oss på skatterådgivning till nordiska företag som ville etablera sig i USA.

Reaktionerna hemifrån var däremot inte odelat positiva.

– Många frågade hur jag skulle klara av att starta eget i New York, och om jag inte kunde komma tillbaka till Finland i stället, för säkert måste det finnas något jobb åt mig.

Tack vare ett intensivt nätverkande och engagemang i olika nordiska sammanslutningar fick hon företaget att lyfta, och har framgångsrikt drivit det vidare sedan dess. De senaste åren har verksamheten dessutom fått ett uppsving.

– Efter allt det som hänt med Ryssland, Kina och efter att Finland kom med i Nato har det varit en otrolig ström av finska företag till USA, där vi hjälper till med skattekonsultation, deklarationer och i vissa fall redovisning. Vi har en helt annan prisnivå än de stora firmorna och hjälper mest mindre bolag – eller mindre i ett amerikanskt sammanhang, i en finländsk kontext är många av våra kunder rätt stora.

”Idag är det inte konstigt att man åker från Finland och startar företag i New York, men det var en helt annan tid 1993.”

Trots att hon bott mer än 30 år i USA säger Ann-Christine att hon fortfarande är lika finlandssvensk som den dagen hon lämnade Finland. Hon har fortfarande ett hus i Karis och var på plats när Niord firade 100 år tidigare i höst – en förening hon satt i styrelsen för under 1980-talet.

Hon säger att både USA i allmänhet och New York i synnerhet förändrats mycket under de dryga 30 år hon bott där. Händelser som 11 september, pandemin och även stormen Sandy 2012 har satt sina spår.

– Sedan har det ju skett en polarisering av hela landet, där tudelningen mellan de politiska blocken har blivit starkare. Jag upplevde att hela det politiska klimatet var betydligt mer civiliserat på 1990-talet när jag först kom hit.

Att återvända till Finland permanent är inte aktuellt, åtminstone inte på ett tag. Och på schemat under hösten står bland annat att hennes liv ska bli film.

– Det stämmer. Lisa Hagström håller på att göra en dokumentär om mitt liv, och vi ska filma i New York nu i höst.

Niordbladet 4/2024