Verksamhetsledare Mari Pennanen på samarbetsorganisation för finlandssvenska förbund och centralorganisationer, Förbundsarenan, har tummen på vad som händer och har hänt inom den tredje sektorn i Finland.

– De finlandssvenska organisationerna är ofta små och har delvis andra utmaningar än de finskspråkiga. Därför är vi stolta över att Förbundsarenan samlar alla sektorer i civilsamhället, vilket ger en större samlad styrka. Det finns ingen motsvarighet på finska sidan där samarbetet i hög grad sköts sektorsvis, säger Pennanen.

Positiv förbundsbarometer

I fjol genomförde organisationen för tredje gången undersökningen Förbundsbarometern som enligt Pennanen visar att mycket, men inte allt, är på väg åt rätt håll i medlemsförbunden.

– Medlemsbortfallet är ett gemensamt problem för många förbund och drygt hälften lyfte fram ekonomin som den största utmaningen. Undersökningen gjordes dock före regeringsförhandlingarna, nu kunde kanske svaren vara lite annorlunda när osäkerheten kring den offentliga finansieringen ökat, säger hon.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning är enligt undersökningen en av utmaningarna för tredje sektorn då de nuvarande medlemmarna åldras och nyrekryteringen inte är så lätt.

– En knäckfråga för framtiden är hur man kan rekrytera nya och engagera de nuvarande medlemmarna, eller alternativt omorganisera verksamheten så att medlemskap inte är avgörande för engagemanget i en tid då intresset för föreningsverksamhet ser ut att minska. Tiden som finländarna lägger ner på frivilligarbete är i alla fall rätt konstant och de flesta går med som medlem där de engagerar sig, säger Pennanen.

Utsatta grupper drabbas

Social- och hälsovårdssektorn är den del av tredje sektorn som har de mest osäkra framtidsutsikterna på grund av social- och hälsovårdsreformen och beroendet av offentlig finansiering. I regeringsprogrammet ingår till exempel planer på att skära ned statsunderstöden till social- och hälsovårdsorganisationerna med 100 miljoner euro fram till 2027. Det motsvarar en fjärdedel av den nuvarande stödsumman.

Social- och hälsovårdsorganisationernas paraplyorganisation SOSTE (Finlands social och hälsa rf) i har i ett färskt uttalande hårt kritiserat regeringens planer. I uttalandet betonas att nedskärningar i organisationer inte är en besparing, utan att man undergräver ett välfungerande system som står för en stor del av det förebyggande arbetet.

– Nedskärningarna drabbar de mest utsatta människorna och effekterna kommer oundvikligen att synas i form av ökad ohälsa och ökade utgifter för de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna, sägs i uttalandet.

Välfärdsområdena ställer till det

Maria Helsing-Johansson, som har ansvaret för svenskspråkiga frågor på Soste, konstaterar att statens sparkrav kommer samtidigt som den oklara arbetsfördelningen mellan välfärdsområden och kommuner gällande den tredje sektorns arbete har försvårat arbetet för många aktörer. Saken underlättas inte heller av att många välfärdsområden dras med rejäla sparkrav.

– I början av året kom social- och hälsovårdsministeriets beslut om organisationernas statsstöd med ungefär en månads fördröjning. Eftersom dylika förseningar faktiskt kan stjälpa en förening borde organisationernas verksamhet säkerställas på något sätt om de statliga finansieringsbesluten igen fördröjs, säger Helsing-Johansson.

Hon betonar att den kompetens som samlats i organisationerna ofta gäller en viss grupp människor med specifika behov.

– Det är risk för att den djupt specialiserade kunskap som finns inom exempelvis Barnavårdsföreningen, FDUV och Svenska hörselförbundet, samt många andra liknande organisationer, kan försvinna om finansieringen dras ned, säger hon.

Även den nya strukturen som omfattar välfärdsområdena och kommunerna är enligt henne ett problem, eftersom båda ännu söker sina platser i den nya rollfördelningen.

– Då välfärdsområdena dessutom kämpar med egna ekonomiska problem har de hittills mest koncentrerat sig på sina egna utmaningar. Ett praktiskt problem är något så trivialt som att det tar lång tid att hitta de rätta kontaktpersonerna i välfärdsområdena, säger Helsing-Johansson.

Niord är en del av Förbundsarenan

Den finländska tredje sektorn påminner i många avseenden om den i de övriga nordiska länderna när man tittar på strukturer och sätt att organisera sig kring olika frågor. Eftersom pengarna i alla fall ligger till grund också för tredje sektorn är nya sätt att kunna finansiera medlemsförbunden något som Förbundsarenan fokuserar på.

– Det uppstår inte längre några nya större enhetliga strukturer utan nu föds främst ensaksorganisationer. De är ofta åtminstone i början organiserade på ett annat sätt än traditionella föreningar och förbund men kämpar med samma frågor som våra medlemmar: hur nå ut med sitt budskap på svenska i Finland och hur finansiera verksamheten. Därför arbetar vi också på hur vi kunde hjälpa dem, säger Pennanen.

Niord är en del av Förbundsarenan, som bland annat lyfter fram testamentdonationer som en finansieringsform.

– I kampanjen Framtidsgåvan lyfter vi tillsammans med medlemsorganisationerna fram att det går att testamentera till föreningar och förbund. Man behöver ju inte testamentera all sin kvarlåt, utan det går bra att specificera en viss summa och till vilket ändamål den ska användas, säger Pennanen.