Olika former av fortbildning har varit en del av Niords verksamhet sedan föreningen grundades. Redan på 1920-talet smög sig allehanda föredrag och diskussioner om aktuella ekonomiska frågor in på de träffar som från början var av ren social karaktär. Medlemmarna samlades i Handelshögskolans bibliotek för att lyssna på föredrag om allt från den finländska cementindustrin till overheadkostnader och bokföringsfusk.

År 1934 tog Niord initiativ till den första så kallade kontorstekniska utställningen, ett fenomen som växte sig starkt under de kommande årtiondena. Det fanns ett stort sug efter ny teknik när landets ekonomi skulle återuppbyggas, och mässorna lockade tusentals besökare. I samband med mässsorna ordnade Niord dessutom ett digert utbud av kurser, som även de var mycket välbesökta.

Efter att kursverksamheten hade vuxit kraftigt både under 1950- och 1960-talet, fick fortbildningen en ännu mer framträdande roll i föreningens stadgar, när dessa förnyades 1968. Man skrev nu uttryckligen att diskussioner, föredrag och kurser var ett sätt för föreningen att leva upp till sitt syfte.

År 1982 bestämde sig föreningen för att anställa sin första verksamhetsledare – Kathe Ramm-Schmidt – främst för att föreningen ville satsa ännu mer på att professionalisera och bygga upp sin egen kursverksamhet. Kathe berättar:

– Fortbildningen hade redan blivit en av de viktigaste funktionerna inom Niord, och den blev bara viktigare. Men det visade sig bli svårare och svårare att få människor att engagera sig frivilligt i att anordna den här sortens verksamhet, och därför anställde man en verksamhetsledare.

Kathe säger att föreningen byggde upp en skolningsverksamhet som kan delas in i tre nivåer. För det första fortsatte man med kortare föredrag och halvdagskurser, som ofta riktade in sig på föredrag om olika aktualiteter eller som gav medlemmarna en chans att fräscha upp sina kunskaper inom något speciellt område, som Excel eller bokföring.

För det andra kunde man ordna större, ofta internationella seminarier som sträckte sig över ett par dagar. Och för det tredje ordnade man utbildningsprogram som sträckte sig över flera månader. Just den här typen av längre projekt blev vanliga i början av 1990-talet, när Niord gjorde allt i sin makt för att hjälpa arbetslösa medlemmar komma ut på arbetsmarknaden.

Kathe berättar:

– I början av 1990-talet fanns det massor med arbetslösa ekonomer och ingenjörer, så 1992 gick Niord med i projektet ”Nya vägar”, där jag blev projektanställd. Syftet med projektet var att hjälpa deltagarna säkra sin anställningsbarhet. En intressant kursdel var att deltagarna tillsammans skulle fungera som ett konsultbolag och erbjuda sina tjänster till företag. De fick många olika uppdrag genom detta och på så sätt fick många självförtroendet tillbaka.

Eftersom projektet blev lyckat bestämde sig Niord för att ta fram något liknande i egen regi.

–  Projektet som jag tog fram hette ”Dolda ekonomresurser”. Det var ett sysselsättningsprogram riktat mot unga, nyutbildade ekonomer, där vi genom en kombination av skolning och praktikplatser hjälpte dem att komma ut i arbetslivet. Bland annat fick de utbildning i karriärplanering, jobbsökning, med mera, där vi anlitade olika proffskonsulter, säger Kathe. En anledning till att Niord kunde spela en så viktig roll i att hjälpa sina medlemmar få fotfäste på arbetsmarknaden var att varken samhället eller utbildningen på Hanken var anpassad till en verklighet där arbetslösheten bland ekonomer var skyhög. På Hanken fick man lära sig att sköta sitt jobb som ekonom, men inte hur man kunde hitta ett jobb.

– Man hade ingen karriärplanering, kurser i jobbsökning och så vidare, så just då var det en stor brist i utbildningen, säger Kathe.

Efter 90-talskrisen tog ekonomutbildningarna, Finlands Ekonomer och andra institutioner över den här typen av karriärplanering och arbetsmarknadsinsatser, vilket gjorde att Niord återigen kunde fokusera på kortare föreläsningar inriktade på aktualiteter och praktiska färdigheter.

Catarina Söderström, som har varit verksamhetsledare för Niord sedan millennieskiftet, säger att de allra flesta av dagens medlemmar dessutom föredrar kortare utbildningstillfällen.

– Jag tror det här hänger ihop med effektivitetstänket, som blivit allt starkare i vårt samhälle. Därför har vi riktat in oss på tillfällen som är en eller en och en halv timme långa. De föreläsningar som handlar om olika praktiska färdigheter – som hur man hanterar Powerpoint, Excel eller Word – är alltid populära, men även de tillfällen som handlar om personlig utveckling och dagsaktuella frågor som har med ekonomi att göra brukar locka mycket folk.

I en mening efterfrågar dagens medlemmar i Niord därmed exakt den sortens vidareutbildning som medlemmarna efterfrågade för 100 år sedan, det vill säga en kombination av praktiska färdigheter, personlig utveckling och dagsaktuella ekonomiska frågor. Skillnaden är att kurserna i skrivmaskinsteknik bytts ut mot utbildningar i Excel eller AI. Däremot förde pandemin med sig en mycket stor förändring av Niords kursutbud, som dessutom verkar bli permanent.

– Fram till covid-19 erbjöd Niord i princip enbart fysiska föreläsningar. Under pandemin blev all fortbildning digital, och även efter att pandemin nu är över ser vi att det har blivit svårare att locka medlemmarna att komma på fysiska föreläsningar. Medlemmarna har vant sig vid att det ska vara snabbt och effektivt, och man är inte villig att lägga den extra tid som krävs för att fysiskt ta sig till och från en föreläsning. Plus att många gärna tittar på de bandade seminarierna i efterhand, när det passar dem, säger Catarina och fortsätter:

– Och en stor fördel med webbinarier är att vi når alla våra medlemmar, oavsett var de bor. Tidigare riktade vi oss närmast till dem som fanns i huvudstadsregionen och Vasa, så det är ju en stor förbättring att alla medlemmar nu kan ta del av våra webbinarier på lika villkor.

Både Kathe Ramm-Schmidt och Catarina Söderström tror att Niord även i framtiden kan fortsätta skapa mervärde för sina medlemmar genom att anordna olika former av vidareutbildning. Däremot tror inte Catarina att föreningen återgår till att anordna regelrätta skolningar och längre utbildningar.

– Det har vi inte resurser till och dessutom finns det redan ett stort sådant utbud tack vare andra aktörer. Däremot tror jag att vi kan hjälpa våra medlemmar att hålla sig ajour om vad som är på gång och bekanta sig med saker de inte har möjlighet att lära sig genom sitt jobb. Men då krävs det att Niord verkligen är i framkant och hänger med vad som händer i samhället.